Posted on Leave a comment

Signalflaggor

Signalflaggor används för kommunikation mellan fartyg och mellan fartyg och land. De internationella signalfaggorna har ett standardiserat utseende. De är 40 till antalet och består av 26 bokstavsflaggor och 10 flaggor för siffrorna 0-9. Utöver det finns en svarsflagg samt tre olika likhetstecken för repetition av bokstäver. Färgerna som används är blått, svart, gult, vitt och rött. 

De första kodsystemen för flaggsignalering utvecklades i Frankrike, men det var i England som tekniken förfinades och grunden lades till det signalsystem som gäller än i dag. 1857 gav The British Board of Trade ut boken International Code of Signals där alla gällande signaleringskoder sammanställdes. Den gäller än idag. Den svenska översättningen kom 1872 under namnet Kommersiella Signal-Coden. 

Numera används signalflaggning mest för att upplysa om dykare i vattnet samt att fiske med olika redskap pågår. I övrigt används mer effektiva tekniska hjälpmedel.

Alla flaggor har en egen bokstav. Men samtidigt en längre betydelse, en hel mening som beskriver en situation. Det är för att man på havet ska kunna prata med varandra med en endaste flagga i taget. Att skriva ut hela ord eller meningar med signalflaggorna är tidsödande och mycket ovanligt. De viktigaste signalerna kan uttryckas med endast en flagga

  • A Dykare i vattnet, håll undan, passera sakta!
  • B Jag lastar/lossar/transporterar farligt gods. (Utmärker i svenska armén arteleriregementstab)  
  • C Svar: Ja.
  • D Håll undan, jag har svårt att manövrera!
  • E Jag ändrar kurs mot styrbord.
  • F Jag är havererad, tag kontakt med mig.
  • G Jag behöver lots. För fiskebåt: Jag tar hem redskap.
  • H Jag har lots ombord.
  • I Jag ändrar kurs mot babord.
  • J Brand ombord och last av farligt gods. Håll undan!
  • K Jag vill ha kontakt med dig.
  • L Till sjöss: Stanna omedelbart. I hamn: Karantän (Utmärker i svenska armén pansarbrigadstab)  
  • M Fartyget står stilla.
  • N Svar: Nej.
  • O Man överbord!
  • P I hamn: All personal till fartyget.
  • Q Fartyget är fritt från smitta. (Utmärker i svenska armén motor/cykel/brigadstab)  
  • R Mitt fartyg gör ingen fart.
  • S Jag backar.
  • T Partrålning vid fiske. Håll undan!
  • U Du är på väg mot fara.
  • V Jag behöver hjälp!
  • W Jag behöver läkare
  • X Fortsätt inte utan avvakta mina signaler.
  • Y Jag draggar.
  • Z Jag behöver bogsering. För fiskebåt: Lägger nät.

Signalställ, flagga över topp, storflagg

Vid jubileer och högtidsdagar dekoreras hela fartyget, från för, över masttoppen till akter, med samtliga flaggor i en speciell ordning. Man säger då att man använder sig av ett signalställ vilket är samlingsnamnet för alla signal flaggorna tillsammans för att flagga över topp. På engelska heter det dressing the ship d.v.s. klä upp båten. Samma dekoration i flaggstången på land kallas för storflaggning. Signalställ, flagga över topp och storflaggning kallas ibland felaktigt för flaggspel. Det är inte korrekt eftersom flaggspel är den lilla stång (eller käpp) i aktern som nationsflaggen hissas på. Den korrekta ordningen för flagga över topp är från för till akter: 

A, B, C, 1, D, E, F, 2, G, H, I, 3, J, K, L, 4, M, N, O, 5, P, Q, R, 6, S, T, U, 7, V, W, X, 8, Y, Z, 9, 0.

Vid kappsegling används också flaggsignaler. Oftast kan den specifika kappseglingssignalen härledas till den ursprungliga internationella flaggsignalen. 

  • Tjuvstart signaleras t.ex genom att X-flaggan (vit med blått kors) hissas på startfartyget och visas tills alla tjuvstartande båtar är helt på startsidan av startlinjen. På vanligt flaggspråk betyder den: Fortsätt inte utan avvakta mina signaler.
  • P-flaggan även kallad Blue Peter (vit ruta på blå botten) är förberedelsesignal och hissas 5 minuter före kappseglingsstart. På flaggspråk betyder den:  All personal till fartyget, klart för avgång
  • Protestflaggan / B-flaggan (helröd), som hissas när motståndaren inte följt väjningsreglerna och kolliderat, betyder i vanlig sjöfart: Jag har farlig last ombord. Protesterar man så är man ju farligt ilsken. 
Posted on Leave a comment

Handgjorda modeller av omtyckta segeljollar. 

Handgjorda modeller av omtyckta segeljollar. 

Tillverkade av Jan (Sigvard) Afzelius i Hullaryd. 

Vi har beundrat Jans miniatyrer i många år.  I slutet av båtmässan Allt för Sjön 2020, som stängde tidigt p.g.a. Corona, fick chansen att köpa upp Jans lager. Han sa då att det var sista gången han ställde ut på båtmässan. Tillgången på dessa modeller är därmed begränsad, så först till kvarn gäller! Optimistjollarna är redan slutsålda. 

Här följer lite information vi hittat om de olika segeljollarna i sortimentet. Ni liksom vi kanske inte haft möjligheten att uppleva alla dessa jollar i verkligheten. 

OK-jolle är en enmansjolle medett storsegel. OK-jollen konstruerades 1957 av Knut Olsen som en träningsbåt för ungdomar före övergången till den större finnjollen. OK-jollen blev dock för svårseglad för lättare juniorer genom den relativt stora segelytan, men blev mycket populär bland lite äldre ungdomar i övre tonåren. Ok-jollen som ungdoms- och instegsbåt till mer avancerade klasser övertogs så småningom i huvudsak av den mindre riggade Laser-jollen och Laser radial för lättare juniorer. OK-jollen seglas internationellt i huvudsak som senior jolle med VM, EM och internationella mästerskap.

Finnjolle är en enmansjolle med ett storsegel. Finnjollen har OS-status. Båten anses vara fysiskt krävande då seglaren bör väga närmare 100 kg och vara 190 cm lång. Rikard Sarby från Uppsala konstruerade båten. Första Finnjollen byggdes 1949 och vann en konstruktionstävling utlyst av finska seglarförbundet inför de olympiska sommarspelen 1952 i Helsingfors. Namnet Finnjolle kommer av att den deltog första gången i Finland, vid OS i Helsingfors 1952. Finnjollen ersatte då Firefly. 

Snipe är en tvåmansjolle ritad 1931 av William F Crosby. Klassmärket är silhuetten av en beckasin (fågel), vilket båten även fått sitt namn av då snipe är engelskans ord för beckasin. Snipeklassens klassförbund heter SCIRA, vilket står för the Snipe Class International Racing Association. Klassförbundet har sitt säte i San Diego i USA. Klassförbundet ger ut tidningen Snipe Bulletin fyra gånger per år. Snipeseglare som är med i klassförbundet inordnas organisatoriskt i “fleets”. En fleet är oftast bildad av personer från en och samma segelklubb. Det land som har flest fleets är USA med 60 st (2005). I Sverige finns det sex stycken. 

British moth is the name of an 11-foot (3.4 m) sailing dinghy  designed in 1932 by Sydney Cheverton. The first boats built were sailed on the Brent Reservoir in north London. British Moths were the first class to use this famous stretch of water for dinghy racing, and for a time it was known as the “Brent One Design”. The British Moth National Championship trophy is still the Brent Cup. After World War II, sailing was not resumed on the Brent Reservoir and the fleet became scattered. However, the British Moth continued to sail at other clubs in small numbers. In 2004 the British Moth Boat Association funded the development of a new hull mould designed by Ian Howlett. This has seen renewed activity within club fleets and a number of river clubs taking up the class.

C-kanot  är en segelkanot (Klass IV): största längd 5,20 m, största bredd minst 1,30 m (utan begränsning uppåt) samt 10 kvm segelyta, fördelad på två segel, av vilka det största, mätande maximum 7 kvm, föres främst. Bordläggning och däck skola vara av inhemskt träslag samt dukklädda. Centerbord och roderplåt skola vara av järn. Krökta rundhult ej tillåtna. Segelhöjden får ej överstiga 5,30 m. Kanotsegling är som segling betraktad något speciellt. De verkliga kanoterna äro nämligen obarlastade, och rorsmannen är således den levande barlast som genom sin rörelse tvärskepps uppväger seglens krängande verkan. Ju mindre, smalare och lättare kanoten är, desto kraftigare verkar denna levande barlast.